Historiska romaner

Tempelriddaren Arn

När Jan Guillou påbörjade sitt stora romanprojekt om den svenske tempelriddaren Arn Magnusson, var han helt säker på att den skulle sälja i låga upplagor. Att det skulle bli en förlustaffär i jämförelse med hans spionromaner om underrättelseofficeren Hamilton, och hans andra storsäljande romaner. Ändå kände han att han var tvungen att skriva historien om en påhittad tempelriddare från Västergötland.

Anledningen var att Nato efter Sovjetunionens fall bytt fiende från kommunismen till Islam. Guillou menar att Nato behöver en stor och farlig fiende för att motivera sin existens och i det vakuum som uppstod när Sovjetunionen föll, kom islam och islamiska statsbildningar att fylla en viktig funktion. Han menar att det så kallade kriget mot terrorismen kommer pågå resten av hans liv, och han var tvungen att skildra det, både i nutid, men också historiskt. Här kommer tempelriddaren Arn Magnusson in i bilden.

Genom att skildra kristendomens medeltida kamp mot islam, en vid den tiden kulturellt, medicinskt och tekniskt överlägsen kultur, så skrev han helt enkelt en allegori över västvärldens nutida krig mot Islam.

Trots spådomen om att romanerna skulle bli ett finansiellt misslyckande kom romanerna om Arn Magnusson att bli en enorm succé i Sverige, men också i andra delar av världen. Huruvida

allegorin över kriget mot terrorismen framgick bland de breda läsargrupperna eller inte är svårt att sia om, men Guillous historiska romaner kom att passa utmärkt in i ett nyblivet intresse över tidig svensk historia.

Romanerna kom att skildra, förutom det historiska kriget mot islam, de stapplande stegen närmare en svensk statsbildning, som ägde rum under svenskt 1200-tal, med maktkamper mellan Folkungar och Svear. Att det blev så var en ren slump eftersom Guillou ville skildra hur de kristna förlorade Jerusalem till muslimerna 1187, och som en konsekvens kom Arn Magnusson tillbaka till sitt hemland i ett viktigt historiskt skede.

Den första tanken var att skriva en trilogi vars romaner fick titlarna Vägen till Jerusalem, Tempelriddaren och Riket vid vägens slut. Men som en konsekvens av den svenska historiska utvecklingen kom Jan Guillou också att skriva en fjärde, fristående roman om Arn Magnussons barnbarn, Birger Magnusson. En person som för den historieintresserade är mer känd under namnet Jarl Birger, och som på sin tid kom att spela en stor roll i centraliseringen av det svenska samhället som senare lade grunden för en blivande svensk statsbildning.

Samtliga böcker är med andra ord mycket läsvärda, både för den som är intresserad av internationell storpolitik, som av den som är intresserad av den tidiga svenska historien.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

bard